2019 Lena Kjellén - Institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi

Lena Kjellén disputerade 1981 vid institutionen för medicinsk och fysiologisk kemi. Under doktorandtiden spenderade hon ett och ett halvt år vid University of Alabama in Birmingham, där många glykobiologer fostrats. Hennes forskningsområde är glykosaminoglykaner, främst heparansulfat och dess mer högsulfaterade variant heparin, känd för sin förmåga att hämma blodkoagulation. Hon visade under doktorandtiden för första gången att cellytans heparansulfat var förankrat i ett membranprotein som förbinder cellens insida med utsidan. Senare studier koncentrerades på biosyntesen av heparansulfat och den fysiologiska betydelsen av sulfatmönstret på polysackariden. Via postdoc-tjänster vid SLU från Juvenile Diabetes Foundation och Medicinska Forskningsrådet med placering vid BMC blev hon forskarassistent och sedan universitetslektor vid inst. för veterinärmedicinsk kemi. Efter en tid på en forskartjänst i bindvävsforskning som hon erhöll 1997 blev hon 2001 professor i medicinsk glykobiologi vid institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi. Under en period (2009-2011) var hon också "professor II" i Bergen, Norge. Förutom forskningen har hon undervisat på läkar- och biomedicinarstudenter och även engagerat sig i utformningen av läkarprogrammet. Hon har även aktivt deltagit i den medicinska fakultetens arbete i många kommittéer och arbetsgrupper.

I sin forskning har hon använt sig av flera modellsystem och har visat att förändrade sulfateringsmönster stör embryonalutvecklingen och kan leda till tidig fosterdöd. Förändrade sulfateringsmönster ses också vid flera patologiska tillstånd som cancer, diabetes och hjärt-kärlsjukdomar. Dessa har studerats i flera samarbetsprojekt. Huvudlinjen i forskningen har dock varit att ta reda på hur celler bestämmer sig för en viss design av sulfateringsmönstret och sedan bygger den önskade heparansulfatkedjan. Målet är att på sikt kunna använda den kunskapen medicinskt.

Lena Kjellén har sedan 1996 haft många uppgifter inom Vetenskapsrådet och är sedan 2007 medlem av Kungliga Vetenskapsakademien. Här är hon aktiv i Utbildningskommittén och i arbetsgruppen "Framtidens skola". Hon är också medlem i den vetenskapliga kommittén för skolprogrammet NTA (teknik och naturvetenskap för alla) och representerar Vetenskapsakademien i ALLEAs (All European Academies) och IAPs (Interacademy partnerships) arbetsgrupper för "science education".

Föreläsningen hölls i A1:107a den 4 december 2019.