Regler för hantering av flytande kväve

Hantering av flytande kväve medför risker för olycksfall och ohälsa. För att begränsa risken för skada skall berörd verksamhet göra riskbedömning samt utfärda skriftliga hanterings- och skyddsinstruktioner som är anpassade för den aktuella verksamheten.

Regelverk
Styrande för hanteringen av flytande kväve är AFS 1997:7 ”Gaser” och AFS 2014:43 ”Kemiska arbetsmiljörisker”.

Hantering
Med hantering avses förvaring, transport, användning, omhändertagande, tillverkning, bearbetning, behandling, förpackning, destruktion, konvertering och liknande förfaranden. (AFS 2014:43)

Allmänt
Arbete med flytande kväve får endast utföras av den som har tillräckliga kunskaper om de risker som kan uppkomma vid hantering och användning, samt om hur dessa kan undvikas. Den närmaste chefen skall säkerställa att de medarbetare som hanterar flytande kväve har kunskap om riskerna samt blivit informerade om de lokala hanterings- och skyddsinstruktionerna som tagits fram.

Vanliga risker vid hantering av flytande kväve
Flytande kväve är en färglös, luktlös och smaklös vätska. Gasen är inte giftig och brinner inte. Kokpunkten är -196ºC vid atmosfärstryck.
Vid hantering av flytande kväve innebär den låga temperaturen risk för köldskador. Oskyddad fuktig hud kan momentant frysa fast vid metallföremål som kylts ner av flytande kväve, vilket kan leda till att svåra sår uppstår vid frigörning. Notera också att många typer av material (såsom plaster) inte tål den låga temperatur som vätskan har, vilket kan medföra stora risker för användaren. Vid +20 grader tar kvävgasen 694 gånger så stor plats som vätskan. Detta betyder att vid gasombildning av flytande kväve finns det en risk för undanträngning av luftens syre, vilket kan medföra att syrebrist uppstår. Detta är framför allt påtagligt i slutna utrymmen såsom hissar (se vidare under Interna transporter), men även i utrymmen där flytande kväve förvaras eller används. Detta medför också att även mycket små mängder flytande kväve i ett förslutet rör gör att gastrycket blir mycket högt. Det är därför viktigt att rör (såsom eppendorf-/falconrör) med rester av flytande kväve aldrig får förslutas, då risken för att locket går upp/röret sprängs och innehållet sprutar upp är väldigt stor. Av samma anledning får större behållare (såsom transportbehållare) utan säkerhetsventil under inga omständigheter förslutas helt. Om en behållare inte går att öppna och gasen inte har möjlighet att komma ut ur behållaren ska hjälp via SOS omedelbart påkallas (ring 112).

Riskbedömning
Den närmaste chefen skall alltid göra en riskbedömning innan arbete med flytande kväve börjar. De är viktigt att riskbedömningen är klart avgränsad till de moment som utförs i den specifika verksamheten. Denna ska ligga till grund för de lokala skriftliga hanterings- och skyddsinstruktionerna som förutom själva handhavandet också ska innehålla instruktioner om skyddsutrustning, första hjälpen och sanering. Ta särskilt i beaktande risker för köldskador t ex oskyddad hud mot metallföremål och risken för syrebrist. Vid risken för syrebrist måste rummets storlek tas i beaktande. Exempel: I en hiss som är 2x2x2 m dvs 8 m3 räcker det med att spilla ut 0,35 l flytande kväve för att syrgashalten ska bli farligt låg dvs <18%.

Skyddsutrustning
Vid transport, påfyllning och hantering av flytande kväve skall alltid visir användas, särskilda handskar, heltäckande skor och skyddskläder.


Första hjälpen
Höga halter av kvävgas kan orsaka kvävning, vilket kan inträffa utan förvarning. Symptomen kan även omfatta medvetslöshet. Vid andningsbesvär ska den skadade omedelbart flyttas på säkert avstånd från kvävgaskällan. Den skadade ska hållas varm och stilla. Tillkalla läkare. Ge andningshjälp om andningen upphör.
Vid stänk i ögonen, skölj omedelbart mycket noggrant med vatten minst 15 minuter. Läkare skall alltid kontaktas.
Förfrusen kroppsdel tinas med ljummet vatten tills huden återfår känsel och normal färg. Gnugga eller bearbeta inte skadad kroppsdel. Detta kan förvärra skadan. Vi djupare eller mer omfattande köldskador skall alltid läkare uppsökas. Upptiningen får inte avbrytas under transporten till sjukhus.

Interna transporter
Transporter av mindre mänger (1-10 liter) sker genom att medarbetare bär kärlet direkt till den lokal där kärlet skall stå. Transporter av större mängder (>10 liter) sker med kärra eller specialvagn. Transporten skall ske på ett sådant sätt så att kärlet inte kan välta. Vid hisstransport får inga personer medfölja i hissen. Hissen skall skyltas så att ingen av misstag går in i hissen.

Sanering
Vid små spill skall man lämna lokalen och bedöma om ytterligare åtgärder behöver vidtas. Vilka åtgärder som skall vidtas beror på utrymme, verksamhet och luftväxling. Vid stora utsläpp skall området stängas av. Sanering sker genom att ventilera. Undvik om möjligt utsläpp till avloppet.

Avfall
Flytande kväve får ej hällas i vask. Mindre kärl placeras i dragskåp där kvävet riskfritt kan dunsta bort.

Skyltning
Varningskylt märkt ”Flytande kväve” skall anslås på lokal där flytande kväve
förvaras/hanteras.

Larm och säkerhetsrutiner
Vid större anläggningar eller där risken för kvävning är högre ska riskbedömningen utreda om larm som anger låg syrehalt måste installeras.

Att tänka på:
- Gör riskbedömning och skriv hanteringsinstruktion. Skall finnas i anslutning till verksamheten
- Sörj för god ventilation
- Arbeta aldrig ensam i rummet
- Ha alltid dörren öppen (risk för kvävningsrisk)
- Installera larm som anger låg syrehalt vid behov
- Använd skyddshandskar, heltäckande skor ögonskydd, skyddskläder
- Se över rutinen vid transport
- Leverantörens säkerhetsdatablad skall finnas i anslutning till verksamheten
- Skyltningen
Ref: Karolinska institutet, Dnr 6837/2011-019