Karl Johan Öbrinkföreläsningen

En Karl Johan Öbrink-föreläsare utses årligen, av en för ändamålet av BMC-nämnden utsedd kommitté, ur gruppen BMC-anknutna forskare. Priset skall ges en nu aktiv forskare vars verksamhet präglas av Karl Johan Öbrinks anda, dvs där samarbete över gängse gränser tydligt framgår, men där forskarens särart och engagemang för det egna fältet också symboliserar Karl-Johan Öbrinks vision om en” Integrerad integritet”. Forskningsfältet skall inrymmas inom biovetenskaperna och priset kan ges för såväl lång och högklassig forskning som en nyligen uppmärksammad upptäckt. Priset är symboliskt och föreläsningen hålls vanligtvis i november.

Årets pristagare

Karl Johan Öbrinkföreläsaren 2017

Göran Akusjärvi
Institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi

Göran Akusjärvi, professor i mikrobiologi vid institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi. Akusjärvi disputerade 1979 vid institutionen för mikrobiologi, BMC för att därefter spendera två år som postdoc vid Harvard University innan han återvände till Uppsala och BMC. År 1987 utsågs han till professor vid institutionen mikrobiell genetik, Karolinska Institutet. Sedan 1995 är han tillbaka vid BMC. Han har på ett mycket lyckosamt sätt under sin forskningskarriär använt adenovirus som ett modellsystem för att undersöka och karakterisera basala cellfunktioner. Ett viktigt område har varit att studera hur RNA-splitsning går till och regleras. Spännande samarbeten med forskare på BMC såväl som internationellt har öppnat nya fält. Dagens forskning innefattar allt ifrån studier av funktion av virala mikro-RNA till utveckling av nya strategier för att bota virusinfektioner. Han har dessutom som prefekt vid institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi i olika sammanhang bidragit på ett konstruktivt sätt till utvecklingen av BMC

Föreläsningen hålls i A1:111a den 30 november 2017.

Program

Tidigare pristagare

2016 Dan Larhammar, Institutionen för neurovetenskap

2015 Siv Andersson, Institutionen för cell- och molekylärbiologi

2014 Per Artursson, Institutionen för farmaci

2013 Kerstin Lindblad-Toh, Institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi

2012 Ted Ebendal, Institutionen för neurovetenskap

2011 Göran Magnusson, Institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi

2010 Jonas Bergquist, Institutionen för fysikalisk och analytisk kemi 

2009 Bengt Mannervik, Institutionen för biokemi och organisk kemi

2008 Inger Andersson, Inst f molekylärbiologi (SLU)

2007 Fred Nyberg, Inst f farmaceutisk biovetenskap

2006 Carl-Henrik Heldin, Ludwiginstitutet för cancerforskning

2005 Leif Andersson, Inst f medicinsk biokemi och mikrobiologi,
Inst f husdjursgenetik, SLU

2004 Ulf Lindahl, Inst f medicinsk biokemi och mikrobiologi

2003 Jarl Wikberg, Inst f farmaceutisk biovetenskap

2002 Måns Ehrenberg, Inst f cell- och molekylärbiologi

2000 Lena Holm, Inst f fysiologi (numera Medicinsk cellbiologi)

Karl Johan Öbrinkföreläsaren 2016

Dan Larhammar
Institutionen för neurovetenskap

Dan Larhammar

Dan Larhammar är en av pionjärerna inom svensk DNA-teknologi och var en av dem som etablerade DNA-sekvenseringsmetoder vid Uppsala universitet. Han gav den första kursen i bioinformatik i Uppsala vilken hölls på BMC 1986. Hans forskning fokuserar på gränsområdet mellan neurobiologi, endokrinologi, evolution, genetik och farmakologi. Hans forskningsgrupp har upptäckt flera av receptorerna för kroppens mest aptitstimulerande signal, neuropeptid Y (NPY), och rett ut deras komplicerade evolution. Studier av evolutionen för ett stort antal genfamiljer hos ryggradsdjur har styrkt slutsatsen att genomets komplexitet till mycket stor del kan förklaras av två tidiga fördubblingar av hela genomet för ca 500 miljoner år sedan. Denna insikt har gjort det möjligt att reda ut evolutionen för många komplicerade neuronala och endokrina genfamiljer. Ett av projekten har klarlagt evolutionen av syn, i synnerhet färgseende, och har påvisat hur nya genkopior kunnat evolvera nya funktioner. Fokus är nu på att klarlägga evolutionen av genfamiljer som är betydelsefulla för inlärning och minne.

Efter grundexamen som farmacie magister/apotekare på BMC 1980 disputerade Dan Larhammar vid dåvarande Inst för cellforskning i Wallenberglaboratoriet 1984 på en avhandling om klonering av de första HLA-proteinerna av klass II. Han återvände därefter till BMC för att vid Inst för medicinsk genetik använda molekylärbiologiska metoder för studier av nervsystemet. Efter utnämningen till professor i molekylär cellbiologi 1994 flyttade han sin forskningsgrupp till Inst för medicinsk farmakologi som sedermera uppgick i Inst för neurovetenskap där han fortfarande är verksam. Dan Larhammar valdes in i Kungliga Vetenskapsakademien 2007 och är sedan 2015 en av dess vice preses och ordförande för dess kommitté för skolfrågor. Han var ordförande för European Society for Comparative Endocrinology 2010-14 och organiserade redan 2004 organisationens konferens i Uppsala. Dan Larhammar har också varit ordförande för föreningen Vetenskap och Folkbildning 1998-2004 och är fortfarande ledamot i dess styrelse. Han har mottagit Linnépriset från Kungliga Fysiografiska Sällskapet i Lund och blev 2016 utsedd till Årets farmaceut för sitt arbete med att betona vikten av evidensbaserad medicin och bemöta pseudovetenskaplig alternativmedicin.

Karl Johan Öbrinkföreläsaren 2015

Siv Andersson
Institutionen för cell- och molekylärbiologi

Siv Andersson

Siv Andersson är en av de svenska pionjärerna inom genomforskning med fokus på mikroorganismer. I Karl Johan Öbrinks anda har hon bidragit till och drivit utvecklingen av forskning, undervisning och infrastruktur inom området bioinformatik, som är gränsytan mellan biologi, medicin, matematik och datalogi. År 1999 fick Uppsala universitet medel från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse för att etablera ett centrum för bioinformatik och Siv Andersson blev utsedd till dess föreståndare under de första åren. Drygt tio år senare, år 2012, fick Gunnar von Heijne och Siv Andersson ett nytt anslag från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse för bildandet av Wallenberg Advanced Bioinformatics Infrastructure. Siv Andersson är också ordförande för styrelsen för den nationella bioinformatiska infrastrukturen inom livsvetenskaperna som stöds av Vetenskapsrådet. Båda satsningarna samverkar inom ramen för den av regeringen finansierade satsningen på storskaliga teknologier för biomedicinsk forskning vid SciLifeLab, vilken i Uppsala förlagts till BMC.

Siv Andersson disputerade 1990 vid den dåvarande institutionen för molekylärbiologi på BMC och blev professor i molekylär evolution vid Uppsala universitet år 2000. Mellan åren 2000-2010 var Siv Andersson verksam vid Evolutionsbiologiskt Centrum i Uppsala. Hon återvände till BMC år 2011 för att bidra till forskningsmiljön vid SciLifeLab i Uppsala. Siv Andersson har varit vetenskaplig ledare för en mängd studier av mikroorganismers arvsmassor och hennes forskningsverksamhet har bidragit till en ökad förståelse av intracellulära bakteriers anpassningar till djur och människor. Genom att jämföra virulenta arter med deras närmaste släktingar som inte är virulenta har man kunnat följa de evolutionära processer som leder till utvecklingen av mänskliga patogener. Siv Andersson har blivit utsedd till Wallenberg Scholar och fått ett flertal priser och utmärkelser för sitt arbete, bland annat Letterstedtska priset för maktpåliggande undersökningar och Göran Gustafssonpriset från Kungliga Vetenskapsakademien samt Minnesmedaljen i guld från Kungliga fysiografiska sällskapet i Lund.

Karl Johan Öbrinkföreläsaren 2014

Per Artursson
Institutionen för farmaci

Karl Johan Öbrink-föreläsaren prisutdelning
Per Artursson och BMCs
föreståndare
Leif Kirsebom

Professor Per Artursson innehar sedan 1992 en professur i läkemedelsformulering vid vetenskapsområdet för medicin och farmaci vid Uppsala Universitet. Hans forskning har sedan sena 1980-talet varit starkt fokuserad på att förstå hur upptag av läkemedel sker i tarmen. Målet har bland annat varit att kunna beskriva vad som styr läkemedelsabsorption utifrån ett molekylärt och cellulärt perspektiv. Med denna kunskap har både experimentella och teoretiskt modeller utvecklats som har haft ett mycket stort genomslag inom farmaceutisk forskning. Dessa modeller har också tagits upp av läkemedelsindustrin och används idag rutinmässigt i tidig läkemedelsutveckling för att prediktera upptag av läkemedel. Per Arturssons forskning har också haft stor betydelse för att förstå fördelningen och funktionen av viktiga läkemedelstransporterande proteiner i människokroppen.

År 2004 grundade Per Artursson en ny enhet vid institutionen för farmaci, som är helt inriktad på farmaceutisk screening och informatik. Under hans ledning har denna enhet nu utvecklats till en nationell plattform ”Uppsala University Drug Optimization and Pharmaceutical Profiling Facility” (UDOPP) för läkemedelsoptimering och farmaceutisk profilering.  Syftet med denna plattform är att i samarbete med svenska akademiska forskargrupper genomföra farmaceutisk profilering in silico och in vitro av aktiva substanser som har identifierats i olika screeningsprogram. Inom plattformen används flera av de metoder Per Artursson utvecklat.

Per Arturssons forskning är multidisciplinär och kombinerar bland annat cell- och molekylärbiologi, biofarmaci, farmaci, fysikalisk kemi och beräkningskemi. Hans upptäckter har varit och kommer att förbli av stor betydelse för tidig läkemedelsutveckling under en lång tid framöver.

Karl Johan Öbrinkföreläsaren 2013

Kerstin Lindblad-Toh
Institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi

Kerstin Lindblad-TohAtt samarbeta över gängse gränser är något som präglar Karl Johan Öbrinks anda och det är något som i högsta grad gäller Kerstin Lindblad-Tohs forskning och övriga verksamhet. Kerstin disputerade 1998 vid KI på en avhandling som handlade om trinukleotids-repetitionssjukdomar. Hon var sedan postdoc vid Whitehead Institute / MIT Center for genome Research som nu är en del av Broad Institute. Här arbetade hon bl a med att utveckla nya genotypningsmetoder och med genetiska associationsstudier. Till Uppsala och IMBIM kom Kerstin 2007, först som gästprofessor och sedan som professor vid institutionen. År 2009 fick Uppsala universitet pengar från regeringen för att etablera SciLifeLab-Uppsala där stor-skaliga teknologier för biomedicinsk forskning ska utvecklas och tillämpas och framförallt göras tillgängliga för svenska forskare. Kerstin Lindblad-Toh blev utsedd till föreståndare. Förutom detta uppdrag är hon också vetenskaplig ledare för flera genomprojekt vid Broad Institute i Boston, USA. I Uppsala använder Kerstin hunden för att öka kunskapen om våra vanligaste folksjukdomar, där vissa raser har större risk än andra att drabbas av specifika sjukdomar. Genom att jämföra regioner i arvsmassan som skiljer sig mellan friska och sjuka hundar kan man identifiera sjukdomsgener. Mycket av arbetet drivs tillsammans med internationella samarbetspartners, men SLU är här en viktig partner. Kerstin Lindblad-Toh har blivit utsedd till Wallenberg scholar och har fått många priser och utmärkelser, bl a European Young Investigator Award (EURYI), Fernströms Svenska pris och Göran Gustafssons pris. I dag är hon vår Karl Johan Öbrink föreläsare.

Karl Johan Öbrinkföreläsaren 2012

Ted Ebendal
Institutionen för neurovetenskap

Ted EbendalProfessor Ted Ebendal tillträdde professuren i miljömedicinsk utvecklingsbiologi vid medicinska fakulteten 1987 och har alltsedan dess varit verksam vid BMC. Under denna tid har han, förutom att han bedrivit högklassig forskning, medverkat och drivit ett flertal verksamheter med anknytning till BMCs verksamhetsområden och därigenom aktivt bidragit till utveckling av såväl forskning som utbildning vid BMC. Han bedriver en aktiv forskningsverksamhet inom vetenskapsområdet Medicin & Farmaci och har över 300 publikationer inom neurovetenskap, speciellt utvecklingsbiologi, och han har varit handledare för ett flertal doktorander. Ted Ebendal började sin bana med forskning om tillväxtfaktorer men fokus idag ligger på neuroinflammation efter traumatisk hjärnskada och han ingår i neurotraumakonsortiet Uppsala Brain Injury Center (UBIC). Han har innehaft många uppdrag inom och utanför vetenskapsområdet, exempelvis har han varit prodekan vid medicinska fakulteten och han är verksam inom Hjärnfonden, Vetenskapsrådet och Kungliga Vetenskapsakademin. Ted Ebendal visar alltid stort intresse för BMC och är ledamot i intendenturstyrelsen. Han har gjort betydelsefulla insatser inom försöksdjursverksamheten och är ordförande i SUUF. Han har utvecklat och bedrivit kurser vid BMC såsom sommarforskarskola och olika forskarutbildningskurser. Handlingskraft och lojalitet utmärker hans arbete i samband med olika uppdrag.

Karl Johan Öbrinkföreläsaren 2011

Göran Magnusson
Institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi

Framgångsrika universitet är beroende av personer med bred kompetens och förankring i universitetens alla verksamhetsområden. Göran Magnusson är en av dessa som med handlingskraft bidragit till och drivit universitetets utveckling av forskning, undervisning, infrastruktur och organisation med ett starkt och tydligt engagemang.

Göran Magnusson anställdes som professor vid institutionen för medicinsk virologi 1984. Detta innebar en förstärkning av universitetets molekylärvirologiska forskning och en samverkan över institutionsgränserna, vilket senare skulle stadfästas i institutionssammanslagningar och en fysisk koncentration av den prekliniska virologiska forskningen till IMBIM. Göran Magnussons ämnesområde rör framförallt polyomavirus och med sin kliniska kunskap har han representerat länken till medicinska frågeställningar både inom molekylärvirologernas forskning och deras del i de medicinska utbildningarna.

1997 fick Göran Magnusson uppdraget som föreståndare för BMC. Detta innebar flera års kraftfullt engagemang för att driva BMC:s förnyelse, både för att möjliggöra för kemiinstitutioner att flytta hit, men även för ett intensivt och lyckosamt arbete med att förbättra forsknings- och undervisningsmiljöer och institutionernas möjligheter till samverkan – i sann Karl Johan Öbrink anda. Detta arbete har nått nya dimensioner i och med att forskningsmiljön för SciLife till en stor del fysiskt kommer att lokaliseras vid BMC. Här är Göran en av nyckelpersonerna i arbetet med att få alla inblandande att enas för att nå ett för Uppsala universitet gemensamt mål och ytterligare markera BMC på kartan.

Med sin breda erfarenhet av forskning, forskningsfinansiering och universitetsledning, bl a som prefekt, dekan, konsistorieledamot och ordförande i styrelsen för SSMF, så har GM såväl kunskap och erfarenhet som legitimitet att driva universitetets utveckling. Vi har sett många mycket goda resultat av hans strategiska målmedvetenhet och räknar med att se ytterligare några inom kort.

Karl Johan Öbrinkföreläsaren 2010

Jonas Bergquist
Institutionen för biokemi och organisk kemi 

Jonas Bergquist forskar och verkar i Karl Johan Öbrink anda. Med bakgrund i klinisk neurovetenskap vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg och ett uttalat intresse för användning och utveckling av modern analysmetodik särskild inom masspektrometri, har han dedikerat sin forskning åt nutidens stora utmaning i en åldrande befolkning - neurodegenerativa 
sjukdomar. Sedan han 1999 kom till Uppsala och BMC som forskarassistent driver han tillsammans med sina doktorander ett mycket framgångsrikt arbete med att identifiera sjukdomsmarkörer och att kartlägga mönster och förändringar vid till exempel Parkinsons och Alzheimers sjukdom eller multipel skleros. Jonas är en mycket uppskattad talare och föreläsare inte bara inom BMC utan även utanför huset, och bidrar på detta vis med att sprida kunskap och intresse för forskning såväl hos studenterna som i samhället i allmänhet. Jonas är även en framgångsrik nätverksbyggare både inom akademin och näringslivet med viktiga svenska och internationella bioteknologi- och läkemedelsföretag som samarbetspartners. Med sitt brinnande intresse för utveckling av medicinsk forskning är han även en av de drivande krafterna bakom Uppsala Berzelii Teknologi Center för Neurodiagnostik, ett nätverk bestående av fem forskningsgrupper vid Uppsala universitet samt ett antal läkemedelsföretag. Detta nätverk har fått långsiktigt stöd från Vinnova/VR.

Karl Johan Öbrinkföreläsaren 2009

Bengt Mannervik 
Institutionen för biokemi och organisk kemi 

Bengt MannervikBengt Mannervik erhöll Karin och Herbert Jakobssons professur i biokemi 1988 och flyttade från institutionen för biokemi vid Stockholms universitet till BMC och Uppsala universitet.

Bengt har under sin karriär gjort flera viktiga bidrag inom biokemisk forskning. Ett av hans huvudområden är molekylär toxikologi, framförallt rörande biokemiska mekanismer som skyddar mot toxiska och mutagena substanser. Bengt är känd som en kunnig enzymolog och har ett internationellt gott rykte inom forskningsområdet om glutationrelaterade avgiftningssystem, såsom glutationtransferas, glyoxylas och glutationreduktasenzymer.

Under senare år har Bengt intresserat sig för molekylär evolution av proteiner i allmänhet och enzymer i synnerhet. Med glutationtransferassuperfamiljen som ett modellsystem har han bidragit starkt till utvecklingen av detta område.

Bengt har dessutom varit en drivande kraft när det gäller samverkan och spridning av forskningsresultat vid BMC. Han odlar framgångsrikt samarbeten med olika forskningsgrupper och visar stor initiativkraft och brinnande engagemang och för att organisera vetenskapliga möten.

Karl Johan Öbrinkföreläsaren 2008

Inger Andersson
Inst f molekylärbiologi (SLU)

Inger AnderssonInger Andersson är en av Sveriges ledande strukturbiokemister. Hon har under mer än 25 år varit verksam vid BMC inom Uppsalas Strukturbiologikonsortium, ett mycket framgångsrikt forsknings och undervisningsnätverk av forskare från Uppsala universitet och SLU, helt i enlighet med Karl Johan Öbrinks ideér.

Inger Anderson disputerade 1980 inom området biokemi vid universitetet i Saarland och kom redan samma år till SLU och BMC. Hon har sedan dess gjort en serie banbrytande strukturstudier av ett av de allra viktigaste och mest spridda proteinerna i naturen, nämligen växternas koldioxid-fixerande enzym Rubisco. De katalytiska stegen i denna process är förvånansvärt ineffektivt och Inger Andersson har kartlagt och beskrivit mekanismerna för koldioxidfixeringen i ett 20-tal artiklar i de allra högst rankade vetenskapliga tidskrifterna. Resultaten har drastiskt ökat vår förståelse av denna centrala process och bör på sikt kunna leda till att mer effektiva Rubisco-varianter kan framställas. Inger har också gjort internationellt mycket uppmärksammade upptäckter vad gäller strukturen hos antibiotikabildande enzym från Streptomycesbakterier, där en ny typ mononukleära järninnehållande enzym spelar en huvudroll. 

Inger Andersson är sedan 1997 professor växtbiokemi vid SLU och har och har haft flera uppdrag inom institutions- och fakultetsnämnderna, liksom expertuppdrag vid SJFR och det nuvarande FORMAS. Hon var 2003-2006 koordinator för ett EU-projekt som syftade till att förbättra spannmålens produktivitet genom att genetiskt komplettera dem med Rubisco från alger. Sedan 2006 är hon även professor vid fakulteten för Photon Science, vid Stanforduniversitet i Kalifornien.

Inger Andersons grundläggande forskning har fokuserat på att klarlägga de atomära detaljerna i strukturen hos några av de viktigaste enzymen inom biologin och medicinen. Tillämpningarna av hennes forskningsresultat kommer med stor sannlikhet vara en del av lösningen på några av mänskligheten allra största framtida utmaningar inom energi- och jordbruksektorn, samt inom området antibiotikaresistens. Inger Anderssons arbete har varit beroende av en nära samverkan över universitets- och fakultetsgränserna och utgör därför ett övertygande bevis på riktigheten i Karl Johan Öbrinks vision om BMC.

Karl Johan Öbrinkföreläsaren 2007

Fred Nyberg
Inst f farmaceutisk biovetenskap

Fred Nyberg

Efter några lärartjänster i Sverige, men också i utvecklingsländer, disputerade Fred Nyberg inom naturvetenskaplig biokemi på en avhandling om prolaktin och tillväxthormon. I mer än 25 år har han verkat i farmaceutiska fakultetens farmakologimiljö, nu vid institutionen för farmaceutiska biovetenskap, där har även under många år varit prefekt. Sedan ett år är han dekanus vid farmaceutiska fakulteten. Han har innehaft rådstjänster och fick 1993 MFRs professur i biologisk beroendeforskning. Fred Nyberg är medlem i många vetenskapliga societeter och editorial board för flera tidskrifter. Han har haft åtskilliga internationella uppdrag som sakkunnig och är även internationellt en flitigt anlitad föreläsare.
Fred Nyberg har en betydande bredd i sin forskning och har publicerat över 300 vetenskapliga artiklar. Utgående från sin gedigna kunskap i peptidkemi och proteinrening har Fred Nyberg utvecklat nationella och internationella samarbeten med flera grundvetenskapliga och kliniska discipliner och har arbetat med t.ex. kroniska smärttillstånd, psykiatriska sjukdomar och alltmera med frågor runt drogberoende. Inom detta område har han en betydande forskargrupp som arbetar med att utreda mekanismer för anabola steroiders och tillväxthormons påverkan på hjärnan samt neuropeptiders roll när det gäller att styra neuronala signalvägar för smärta och utveckling av drogberoende.  Han har dessutom visat ett gediget samhällsengagemang genom samarbeten med polis och rättsväsenden samt med sociala myndigheter. Sedan 2002 sitter han i regeringens råd som samordnare av narkotikaforskning och nyligen utsågs han att ingå i kriminalvårdens forskningsråd. År 2005 erhöll han Sigillum Magnum-medaljen vid universitetet i Bologna för sin forskning kring neuropeptider.
 

Karl Johan Öbrinkföreläsaren 2006

Carl-Henrik Heldin
Ludwiginstitutet för cancerforskning

Carl-Henrik Heldin"Carl-Henrik Heldin disputerade 1980 vid dåvarande institutionen för medicinsk och fysiologisk kemi. Han blev 1986 chef för Uppsalas filial för Ludwiginstitutet för cancerforskning, och utnämndes 1992 till professor i molekylär cellbiologi vid Uppsala Universitet. Carl-Henrik Heldin har en omfattande publikationslista med över 500 artiklar och är en av Sveriges mest citerade forskare under tidsperioden 1986-2006 .

Under sin doktorandperiod grundlade Carl-Henrik Heldin ett intresse för vad som skulle komma att resultera i decennier av världsledande forskning om hur tillväxtfaktorer styr intracellulära signalleringssystem. Med utgångspunkt i karakterisering av PDGF:s biologiska och biokemiska egenskaper knöts PDGF-inducerad tyrosinspecifik fosforylering till identifieradet av receptorer för PDGF, samt dessa receptorers alter ego som on k ogener. Detta har lett till en detaljerad bild av hur PDGF ökar cellers tillväxt, och således hur detta kan orsaka okontrollerad tillväxt och canceromvandling. Carl-Henrik Heldins intresse för signaltransduktionsvägar breddades så småningom till att omfatta också bl. a TGFß och dess signaleringsmekanismer via serin/threoninkinasreceptorer och intracellulära Smad-molekyler. Även om TGFß primärt har tillväxthämmande egenskaper, så kan TGFß:s effekter på celldifferentiering, samt dess angiogena och immunhämmande aktiviteter, öka den invasiva egenskapen hos cancerceller under senare delen av tumörprogressionen. Sammantagna har dessa resultat intensifierat arbetet med att finna antagonister till PDGF och TGFß. Inhibitorer av PDGF-receptorer (imatinib/Glivec/Gleevec/STI571) testas för närvarande både experimentellt och i kliniska studier.

Carl-Henrik Heldins arbete representerar således en långsiktig och målmedveten strategi att utifrån basal, medicinsk grundforskning förklara cellulära processer, såväl normala som patologiska. Hittills uppnådda resultat ger stort hopp om att denna förståelse skall leda till framtagning av interventioner vid proliferativa sjukdomstillstånd."

Karl Johan Öbrinkföreläsaren 2005

Leif Andersson
Inst f medicinsk biokemi och mikrobiologi,
UU samt Inst f husdjursgenetik, SLU

 Leif Andersson"Leif Andersson har under ca. 25 år studerat genetik och molekylär genetik med husdjur som modellsystem. Han disputerade 1984 vid SLU och blev professor vid SLU 1992. Förutom åren 1990-1994 då Leif Andersson var verksam vid Genetikcentrum, SLU, har han sedan mitten av 1980-talet haft sin verksamhet förlagd till BMC. Sedan 2003 är Leif Andersson gästprofessor vid Uppsala universitet tillika professor vid SLU.

Leif Anderssons studier är världsledande och hans banbrytande upptäckter har visat hur kraftfull husdjursgenetiken är för förståelsen av både enkla och komplexa egenskaper. Hans forskningsverksamhet har kraftigt bidragit till ökad förståelse av geners betydelse för en rad viktiga egenskaper som muskeltillväxt, fettansättning och glykogenmetabolism. Även inom beteendevetenskap, immungenetik och pälsfärgsgenetik har Leif Anderssons forskningsbidrag varit banbrytande. Identifiering av genmutationer har också bidragit till kunskap som kan användas vid behandling av sjukdom och utvecklandet av genetisk diagnostik av våra husdjur.

Leif Anderssons forskningsinsats har med stor genomslagskraft visat på genetikens betydelse för såväl avel av friskare husdjur samt för humanmedicinsk och veterinärmedicinsk forskning och utveckling. De grundläggande fynd som hans forskning bidragit till spänner sammantaget över många biologiska och medicinska discipliner" 

Karl Johan Öbrinkföreläsaren 2004

Ulf Lindahl
Inst f medicinsk biokemi och mikrobiologi

Ulf Lindahl"Ulf Lindahl har under nära 40 år studerat struktur, funktion och biosyntes av polysackariderna heparin och heparansulfat, negativt laddade, sulfaterade polysackarider med viktiga fysiologiska funktioner. Utan heparansulfat kan fosterutveckling inte ske och polysackariden har bl a visat sig modulera aktiviteten av både tillväxtfaktorer, enzymer och proteasinhibitorer. Heparin, en högsulfaterad variant av polysackariden, har länge använts kliniskt för att förhindra blodkoagulation. Ulf Lindahls studier av de molekylära mekanismerna bakom heparinets antikoagulationsaktivitet var banbrytande. Hans arbete har också bidragit till utvecklandet av fragmin, en lågmolekylär variant av heparin som bland annat används vid akut risk för blodpropp och vid profylaktisk långtidsbehandling. Ulf Lindahls forskningsinsats har med stor genomslagskraft visat på biokemins betydelse för medicinsk forskning och utveckling."

Karl Johan Öbrinkföreläsaren 2003

Jarl Wikberg
Inst f farmaceutisk biovetenskap

Jarl Wikberg”Jarl Wikberg personifierar den vision om samarbete över institutions- och fakultetsgränser som inspirerade Karl Johan Öbrink till att skapa BMC. Wikberg är en osedvanligt produktiv forskare vars verksamhet spänner över ett område som sträcker sig alltifrån kemi till farmakologi och medicin.
Wikberg har gjort banbrytande insatser vad det gäller molekylär och farmakologisk karakteriseringen av melanocortinreceptorer och deras ligander. Wikbergs forskargrupp har också myntat begreppet proteo-kemometri som nu vunnit allmän acceptans. Genom sin fysikalisk kemiska kunskap har Wikberg infört en statistisk viktning av aminosyrornas kemiska karaktär i sina förutskickelser om peptidkedjors veckning till strukturer med avsedd receptorbindning. Hans publicerade arbeten är flitigt citerade, och forskningsresultatens praktiska betydelse har lett till grundandet av bioteknikföretaget Melacure.”